Textilåtervinning

Hur ska du kasta kläder? Ja, det är en rejält klurig fråga – och något som nog de flesta av oss är väldigt förvirrade kring. Därför hittar du i den här artikeln svar på allt det du funderar över när det gäller återvinning och avfall av kläder och textilier.

Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Hur funkar textilåtervinning?

Det pratas mycket om textilåtervinning och det är lätt att tro att det funkar lite som en pantburk. D v s att tröjan du kastar återvinns till en ny tröja. Men det är faktiskt extremt långt från sanningen. I själva verket är det mindre än 1 % av alla textilier som återvinns till nya plagg, s k fiberåtervinning (Källa: Ellen MacArthur Foundation).

Fiberåtervinning innebär, väldigt förenklat, att plagget/tyget plockas isär ända ner till fibernivå för att sedan byggas upp igen till ett nytt plagg/tyg. Det här kan göras antingen som en mekanisk eller kemisk process. Mekaniskt betyder att en river isär fibrerna för att sedan spinna en ny tråd. Medan kemiskt innebär att en med hjälp av kemikalier löser upp allt för att sedan skapa ett nytt material (ungefär på samma sätt som en gör vanlig viskos).

När du idag ser exempelvis återvunnen polyester i butikerna så är det inte gjort av gamla polyesterplagg utan oftast av PET-flaskor.

Textilåtervinning – mindre än 1 % blir till nya textilier

Varför är det så svårt att återvinna kläder?

Textil är en rätt komplex produkt: ofta innehåller plaggen vi har flera olika material. En vanlig strumpa kan exempelvis bestå av 80% bomull, 18% polyamid och 2% elastan.

Svårt att separera material

För att tillverka ett nytt plagg av ett gammalt genom mekanisk återvinning behöver de olika materialen separeras för att sedan kunna återvinnas. Och att plocka ut polyamiden och elastanet från bomullen i strumpexemplet säger sig självt: det är svårt.

När fibrerna rivs isär blir också bomullsfibern lite kortare i återvunnen version än som helt ny – och generellt kan en säga att ju kortare en fiber är desto sämre kommer den hålla. Dessutom kommer det gå att mekaniskt återvinna mer än några gånger innan fibrerna är alldeles för korta. Det här gör att om du ser ett plagg i butik som innehåller återvunnen bomull så brukar det röra sig om mindre andel och resten nyproducerad bomull. Och anledningen är alltså att plagget annars inte skulle hålla ihop kvalitetsmässigt.

Ett område det forskas mycket på

Textil- och fiberåtervinning är dock ett område som det forskas otroligt mycket på just nu – och det görs stora framsteg. En av de som har kommit riktigt långt är svenska Re:Newcell som på kemisk väg kan fiberåtervinna bomull till en sorts viskos som de kallar Circulose. De har i skrivande stund anläggningar i både Kristinehamn och Ortviken utanför Sundsvall, och förhoppningen är att inom kort ska vi kunna se Circulose ute i butikerna. Det finns också flera andra exempel. Så det händer alltså mycket, men allt är än så länge lite i sin linda!

Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Är textilåtervinning lösningen på allt?

Hand upp alla som fallit för modeföretagens snack om återvunna fibrer?! Om hur textilåtervinning är lösningen på alla våra shoppingproblem. Och hur vi nu med gott samvete kan köpa inte en utan två uppsättningar nya badkläder denna sommar – eftersom de är gjorda av återvunna PET-flaskor!⁠

Minskar bara klimatpåverkan med 5–10 %

Jag tror att vi alla mer eller mindre ryckts med i allt prat om att återvunna kläder är framtiden och den ultimata lösningen på vår konsumtion. ⁠För grejen är ju att vi alla gillar enkla lösningar på komplexa problem. Och att snacka återvunna fibrer är exakt det – för då kan företagen fortsätta pumpa ut sina enorma mängder plagg varje vecka. Och vi kan köpa nytt så fort andan faller på. För det är ju återvunnet! Heja!⁠ MEN då glömmer vi en, till synes, liten men ack så viktig siffra:⁠

Ett återvunnet plagg har bara 5-10 % lägre klimatpåverkan än ett plagg gjort av nya fibrer (Källa: Naturvårdsverket/Mistra Future Fashion) Hur kommer detta sig då? Jo, för att endast 16 % av ett plaggs totala klimatpåverkan handlar om fibrerna (Källa: Mistra Future Fashion).

Resten är ju precis som vanligt: fibern behöver spinnas, vävas, stickas, färgas och efterbehandlas.⁠ Dessutom kräver själva återvinningsprocessen energi, kemikalier och vatten.⁠ Och så ska ju tyget sys till ett plagg, fraktas till en butik och köpas av oss. Användas, tvättas och så efter en tid faktiskt kasseras.)⁠

Inte ett alibi för fortsatt överkonsumtion

Så med detta sagt: nej, återvunna plagg är inte hela lösningen.⁠ Däremot är det ett steg på vägen. Och det är viktigt att mer och mer återvinns. Idag är det nästan inga kläder alls som återvinns till nya plagg och det måste självklart ökas. ⁠

Men det får aldrig, som ofta nu i många företags reklambudskap, bli ett alibi för att kunna fortsätta köpa mycket nytt och ofta. För effekten är som sagt försvinnande liten!⁠

Återvunna fibrer minskar bara klimatpåverkan med 5–10 % jämfört med nya fibrer

Vad händer med det vi kastar?

Okej, om kläderna vi kastar inte återvinns till nya kläder, vad händer med dem då? Generellt kan en säga att något av detta kommer att hända:

  • En del kommer att sorteras ut för återanvändning, d v s säljas vidare som secondhand (Läs gärna mer om det här: Secondhand)
  • En del kommer att rivas isär och bli till stoppning eller kompositmaterial inom industrin⁠.
  • Och en stor mängd gå till så kallad energiåtervinning. D v s det bränns upp och blir till värme.⁠ Det här är antagligen det som händer om du kastar i restavfall/brännbart.

Vad är skillnaden på återvinning och återanvändning?

Det är ju minst sagt förvirrande med alla dessa ord, så låt oss reda ut vad de betyder och hur de förklarar vad som händer med det vi kastar (se ovan):

  • Återanvändning/Återbruk (reuse): Vi använder plagget i befintlig form – exempelvis genom secondhand.
  • Redesign: Att göra nytt av befintligt material – exempelvis att sy om ett gammalt plagg till ett helt nytt (så kallade upcycling – att öka värdet) eller att låta det bli isoleringsmaterial och stoppning till industrin (downcycling – att minska värdet)
  • (Fiber)Återvinning (recycle): Att fiberåtervinna textil innebär att plagget bryts ner till fibernivå – för att sedan byggas upp igen till ett nytt tyg. Sker nästan inte alls i dagsläget.

Varför är det problematiskt att blanda ihop orden?

Spelar det någon roll att orden används lite hejvilt? Jo, jag tycker att det spelar stor roll. Och det av två anledningar. För det första: rätt ska vara rätt. Det finns ju en anledning att vi har flera olika ord – och då är det väl bra att använda dem alla och inte bara blanda ihop lättvindligt?

Men den största anledningen till varför jag ser rött när det pratas om “återvunna plagg” när det egentligen menas “redesign“ eller “second hand“ är att det råder en bild av att vi i idag har en fungerande textilåtervinning. Och det leder till att det är väldigt lätt att tänka att det kommer ut en ny tröja på andra sidan, ja, att det finns ett slutet cirkulärt system.

Och om vi går runt och tror att det finns en fungerande återvinning blir följden lätt att vi slutar tänka hur vi konsumerar i första hand. Att vi tror att vi kan fortsätta köpa samma mängd nya plagg och använda en kort stund – för det är ju bara att lämna in till återvinning sen så blir det nya kläder. Men så är det ju inte.

Viktigast: minska konsumtionen

Det vi måste göra är alltså att konsumera mindre. Och använda det vi har längre tid. Punkt. Så enkelt är det. Det är enda sättet att minska mängden avfall. Avfallstrappan illustrerar detta (bilden nedan) på ett bra sätt, för om steg tre knappt existerar – ja, då blir det ju rätt uppenbart att vi måste hålla oss på steg ett och två istället. Och då är det “minimera” mängden nyproduktion och -konsumtion samt “återanvändning“ vi snackar. Inte återvinning.

Och även om vi skulle ha en fungerande fiberåtervinning på plats ska det vara den absolut sista anhalten när trappsteg 1 och 2 inte funkar längre (d v s när grejerna är alldeles för trasiga för att kunna fortsätta använda).

Avfallstrappan

Vem har ansvar för det vi kastar?

Idag är det alla kommuner som har ansvaret för insamling av textil i Sverige. Och det betyder att beroende på var just du bor avgör för hur du ska kasta kläder och tyg. I vissa kommuner uppmanas du att lägga textil i brännbart, och i andra kommuner samlas det in separat. Många kommuner har insamling på Återvinningscentralen, och ytterligare en del har också samarbeten med frivilligorganisationer som samlar in både textil och textilavfall på återvinningsstationerna.

Anledningen till att det skiljer sig så mycket åt mellan olika kommuner är att det inte finns något nationellt lagkrav på att samla in textilavfall separat från annat avfall.

Fråga din kommun!

Se vad som gäller för din kommun på kommunens hemsida med information om avfallshantering. Om ingen information finns om textil så ställ gärna frågan direkt till kommunen. Fråga också vad om händer med textilierna. Det är bra att uppmärksamma om att det finns ett intresse av frågan. Att den är viktig!

Textilavfall – nya direktiv är på g!

Separat insamling kommer dock att införas inom kort. I EU:s nya avfallsdirektiv finns det nämligen krav på separat insamling av textilavfall till 2025 – heja eller hur!

Det här betyder också att Sverige med största sannolikhet kommer att införa ett producentansvar för textil. Det innebär att alla de butiker och företag som säljer textilier också ska ha ansvar för dem även efter att vi konsumenter använt ”klart” dem. Något som förhoppningsvis kommer lyfta upp problemet med alla dessa kläder som vi kastar (fast vi inte ens behöver!) på en helt ny nivå!⁠

Producentansvar finns idag i Sverige på såväl förpackningar som elektronik (Läs mer om producentansvar hos Naturvårdsverket). I december 2020 presenterades en utredning (SOU:202072) och nu är nästa steg att Regeringen ska fatta beslut i frågan.

Vill du veta mer?

Foto: Linnèa Jonasson Bernholm

När du ska kasta textil – så gör du

I dagsläget finns det alltså ingen helt klockren slutdestination för det som är en enormt resurskrävande råvara: textil. Så därför är det viktigaste du kan göra att kasta så lite som bara är möjligt!

Textilier som är hela och rena

  • Behåll själv – kanske kan du styla, sy om eller på annat sätt fixa till för att du ska börja gilla och använda dem igen?
  • Ge eller sälj vidare direkt till en annan person – sannolikheten att textilierna fortsätter att användas är högre om de hamnar hos en ny ägare direkt. Du kan också ordna ett klädbyte.
  • Skänk till ideell secondhand – kolla på respektive organisation vad och hur de tar emot (läs gärna mer om detta här: Secondhand)

Textilier som är trasiga/slitna

  • Laga och fixa till – att fortsätta använda liiite till är en stor miljögärning.
  • Använd som putstrasor och lagningslappar etc – att hitta nya användningsområden och ge ett ytterligare liv är bra! Nylonstrumpbyxor är toppen att både göra hårsnoddar av som putsa skor med!
  • Om du uttömt alla övre alternativ och verkligen måste kasta: kolla med din kommun vad som gäller. Skänk inte trasigt eller slitet till secondhand, det kommer tyvärr kanske kastas pga att de inte har resurser att laga osv. Om du har textilier med ex putsmedel/kemikalier ska du lägga det, oavsett, i restavfall.

Lämna in till de stora kedjorna?

Flera av våra största kedjor har så kallade insamlingsboxar i sina butiker, vad händer med de sakerna? Det är vanligt att de samarbetar med någon ideell secondhand och då är skillnaden egentligen noll mot att lämna direkt till ex Myrorna. Men oavsett, något av det som är uppräknat under Vad händer med grejerna vi kastar? kommer att ske. Och därför är det samma som gäller jämt: kasta så lite du bara kan.

Jag vill också höja ett varningens finger här: butikerna som har insamling brukar premiera dig som lämnar in med en rabattkod på nästa köp. Och det är självklart fint att du får något tillbaka för din gärning. Men se aldrig påsen som du lämnade i boxen som ett alibi för att få shoppa massor av nytt (något som butikerna gärna vill göra gällande)

Några slutord

Tro aldrig att det här med återvinning betyder att tröjan du lämnar in blir en ny tröja – och att du enkelt kan konsumera nytt hur mycket och hur ofta du vill!

Senast uppdaterad 30 mars 2022

Johanna Leymann

Jag är föreläsare, författare och oberoende opinionsbildare inom hållbart mode, med över 15 års erfarenhet. Mer om mig