Viskos, Tencel och lyocell med mera

Kanske har du hört att Tencel är ett ”hållbart material”, men vad betyder egentligen det? Och stämmer det? I den här guiden hittar du allt som kan tänkas vara värt att veta om viskos och alla dess olika släktingar och varianter (där Tencel och lyocell är några av dem). Läs också gärna min artikel om material för att få en mer övergripande bild på det här med ”hållbara material”!

Blommig byxa i viskos
Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Vad är viskos?

Viskos är en så kallad regenatfiber: det betyder att den har naturligt ursprung men att själva fibern utvinns på kemisk väg. Råvaran är celluosa, oftast trä, och med hjälp av kemikalier skapas en textilfiber.

Viskos är ett eget material, men används också lite förenklat som ett samlingsbegrepp för egentligen alla material som är cellulosabaserade. För det finns nämligen många olika varianter på viskos (mer om det längre ner), men trots det är ändå ”vanlig” viskos det absolut vanligaste att hitta i affären. 80 % av allt det cellulosabaserade material som tillverkas är nämligen just det (Källa: Textile Exchange).

Viskos kallas ibland också för konstsilke – just för att det påminner lite om silke i kvalitet och känsla. Men såklart mycket billigare – och det var också så tyget uppkom från början. Som ett alternativ för de som inte hade råd med äkta siden. 

Viskos hittar du framförallt i plagg som blusar, kjolar och klänningar – ja, kläder som kräver ett snyggt fall (tänk böljande tyg!)

Kvinna i bomullstshirt och byxa av viskos
Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Hur många olika varianter finns det?

Förutom viskos finns det som sagt flera andra regenatmaterial, men grunden är alltså densamma: råvaran är cellulosa, d v s trä – från exempelvis bambu, tall, gran eller eukalyptus. Det som skiljer dem åt, förutom namnet, är vilken cellulosa samt vilka kemikalier som, och hur de, används. Även användningen av registrerade varumärken gör att det blir väldigt många olika namn att hålla reda på.

Vissa material kan upplevas väldigt lika när det gäller tillverkningsmetod etc. Men det som då kan skilja dem åt är dess egenskaper, d v s hur materialet upplevs, känns samt till vilka typer av plagg de används. Här hittar du info om några av de vanligaste namnen (och mer övergripande om viskos överlag hittar du längre ner i denna artikel):

Vad är rayon?

Rayon är samma sak som viskos, men är ett lite äldre namn som främst har använts i USA. Kanske dyker du på detta namn när du kikar på tvättrådslappen i ett vintageplagg.

Vad är modal?

Modal är ett starkare tyg än viskos (som är lite skört, särskilt när det är blött), men det tillverkas på i princip samma sätt (Läs mer: Good on You: Modal)

Vad är lyocell?

Lyocell är en variant på viskos, men med skillnaden att det tillverkas på ett mer miljövänligt sätt. Kemikalierna är snällare mot miljön och används i ett slutet system. 

Vad är Tencel, Lenzing Viscose och Ecovero?

TENCEL Modal, TENCEL Lyocell, Lenzing Viscose och Ecovero är alla registrerade varumärken av det österrikiska företaget Lenzing. De är alla olika varianter på viskos men kan till viss del anses vara hårdare reglerad eftersom det är ett specifikt företag och dess rykte som står som avsändare. Bl a ställer de krav på FSC-märkt träråvara (Läs mer: Good on You: Tencel)

Vad är cupro?

Cupro är också det en sorts viskos, men istället för att använd trä görs det på rester från bomullsplantan (Läs mer: Good on You: Cupro)

Vad är acetat?

Acetat är också det celluosabaserat, men är inte jättevanligt i kläder. Istället kanske du dyker på det som en hårdplast i solglasögon? Annars används faktiskt den allra mesta acetaten till cigarettfilter! (Källa: Textile Exchange) (Läs mer: Good on You: Acetat)

Vad är tyg gjort av bambu?

Du har kanske läst och hört om bambu – och vilket superbra material det verkar vara för miljön?! Svaret är ja och nej. Att odla bambu istället för bomull – det är smart. Bambu kräver lite vatten och bekämpningsmedel. Dessutom växer det fort. Men för att sedan göra ett tyg av bamburåvaran – ja, då är processen exakt den samma som vilket viskostyg som helst: massvis med kemikalier. Och ingen eller väldigt lite kontroll över utsläpp och arbetsvillkor. 

Så med det sagt, nästa gång underkläder i bambuviskos omnämns som en välgörare för världen – tänk ett varv till och konstatera att det vanligtvis inte är annat än regelrätt greenwashing. 

Viskobyxa
Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Varför ska du välja viskos?

Viskos är helt ärligt ett väldigt trevligt material att ha på sig: det är svalt, skönt och med fint fall. Och det gillar en ju!

Kanske har du hört att viskos (nu använder jag det som samlingsbegrepp för alla cellulosabaserade material) är ett bra miljöval? Inte minst jämfört med bomull, eftersom viskos kräver betydligt mindre vatten, jordbruksmark och bekämpningsmedel. Och visst, det stämmer, men att viskos skulle vara ett toppenmaterial rakt igenom är en sanning med modifiktion.

Vad är problemen med viskos?

Det är nämligen så här: beroende på hur viskos tillverkas så kan det vara både ett av de bättre materialen men också ett av de absolut värsta (Källa: Mistra Future Fashion). För att det ska vara hyfsat bra är det viktigt med slutna kemiska system och fabriker som drivs med förnyelsebar energi. Dessutom är det viktigt att veta att cellulosan som används inte bidrar till skogsskövling.

Mängden kemikalier och bristen på kontroll

Viskos kräver stora mängder kemikalier för att framställas och bland dessa kemikalier återfinns lösningsmedel som svavelsyra och koldisulfid. Exempelvis koldisulfid är mycket giftigt och kan bl a ge upphov till fosterskador. Och då kontrollen globalt sett är minst sagt bristfällig är det mycket som fortsätter rakt ut i naturen.

Merparten av all världens viskos tillverkas i Kina, Indien och Indonesien. Och tyvärr är det inte alltför ovanligt att reningsverk och slutna kemiska system saknas, vilket gör att starka kemikalier fortsätter rakt ut i floder och vattendrag med förödande konsekvenser (Källa: The Guardian)

Skövling av skog

En annan viktig fråga är vilken cellulosa som används. Var kommer träden ifrån? Det är helt enkelt viktigt med transparens här för att undvika skövling av regnskog och annan skyddsvärd skog (2014 skrev bl a The Guardian om att regnskog användes till viskosproduktion, och även om det är rätt många år sedan så är det verkligen inte osannolikt att detta fortfarande pågår runtom i världen)

Svensk skog då? Jo, vi i Sverige framställer och exporterar stora mängder så kallad dissolvingmassa: det ser ut som stora vita pappersark och är celluosamassa som kokas och bleks för att få fram en så ren celluosa som möjligt (Mer om hur det sedan blir till ett viskostyg här). Något som kan vara bra att ha med sig är att även svensk skogsindustri kritiseras för brister när det gäller hållbart skogsbruk (Läs mer: Naturskyddsföreningen).

Hur har tygerna vävts?

Även om du väljer de viskosvarianter som har tydligare krav på kemikalieanvändning och utsläpp så är det själva fiberframställningen som avses. Hur fibern sedan har blivit ett helt tyg – det vet vi väldigt lite eller inget om. D v s hur arbetsvillkor och -miljö ser ut på de fabriker som gör tyget det säger alltså certifikaten vanligtvis inget om. Och det är viktigt att komma ihåg!

Blommiga viskosbyxor
Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Är viskos och dess varianter ett framtidsmaterial?

Viskos är ett material som verkligen har så mycket potential: och tekniken för att göra det bättre och bättre ur ett hållbarhetsperspektiv förfinas hela tiden. Det som avgör är alltifrån vilken energi (fossilfri tack!), vilka kemikalier och vilken celluosa som används till att krav ställs på bra reningsverk, slutna system och total transparens genom hela kedjan. Därför är det såklart superviktigt att företagen väljer de bättre alternativen och att vi konsumenter efterfrågar det.

En svensk innovation på området är Re:Newcell som idag kan fiberåtervinna gamla bomullskläder (bomull är celluosa) till en sorts viskos som de kallar Circulose. De har i skrivande stund anläggningar i både Kristinehamn och Ortviken utanför Sundsvall, och förhoppningen är att vi inom kort ska kunna se Circulose ute i butikerna (läs mer under Textilåtervinning).

(Och som alltid: materialet i all ära men det vi framförallt måste göra är att producera färre plagg och använda det vi har mycket längre.)

Skötselråd – något särskilt att tänka på?

Viskos är som sagt ett lättskött material, och det är egentligen bara att följa tvättråden. Men bra att veta är att det lätt krymper, så sträck gärna lite extra på plagget efter tvätt och stryk gärna (men obs! Tyget är lite skört när det är blött, så dra väldigt försiktigt!). Personligen tycker jag att viskos också är ett kalasbra material att vädra ute – det blir fräscht och slätt. Perfekt för den som tycker att det där med strykning egentligen är rätt trist.

Johanna Leymann
Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Hur ska du tänka när du handlar?

Sammanfattningsvis är viskos ett skönt och bekvämt material, men med potentiellt stora miljömässiga och sociala konsekvenser (viskos går som sagt att göra rejält dålig men också rätt bra). Så mina råd är därför:

  • Köp nytt så sällan du kan. Laga och vårda det du har så att det håller länge. Och leta second hand i första hand när du ska handla. Mitt absoluta favoritmaterial begagnat är utan tvekan viskos. Finns så vansinnigt mycket fint när det gäller såväl modeller som print!
  • När/om du köper nytt: köp bara sådant du verkligen behöver, kommer att använda samt vilja ha länge.
  • Köp de varianter som har hårdast krav och är mest kontrollerade, ex TENCEL Modal, TENCEL Lyocell, Lenzing Viscose och Ecovero. Men kom ihåg: exakt hur själva tyget framställts eller hur plagget sytts: det får du inga garantier på utifrån själva materialetiketten. Så som alltid: fråga i butiken!

Senast uppdaterad 19 april 2022

Tyckte du om den här artikeln?

Du får väldigt gärna dela och tipsa vidare till andra – det skulle göra mig väldigt glad! Om du vill använda något av det jag skrivit eller mina bilder, källhänvisa alltid och hör gärna av dig så jag vet vad och hur det används. Detsamma om du har några frågor eller funderingar – maila mig!

Johanna Leymann

Jag är föreläsare, författare och oberoende opinionsbildare inom hållbart mode, med över 15 års erfarenhet. Mer om mig