Ylle

Det här är guiden för dig som funderar på vad som egentligen är grejen med ull och ylle (ja, vad är ens skillnaden mellan orden?) Fördelar, nackdelar och hur tar du hand om det på bästa sätt? Läs också gärna min mer övergripande artikel om material för att få veta mer om hur du generellt kan tänka i valet mellan olika material.

Ylle – halsduk, vantar och mössa gjorda av svensk ull
Foto: Damon Hatefi

Vad är ylle?

Ull är en naturfiber och är helt enkelt hår från ett djur. Den mesta ullen kommer från får, men även andra djur förekommer. Se längre ner för mer om info om det.

Vad är skillnaden på ylle och ull?

Ull är själva fibern och ylle är tyget. D v s din ylletröja är gjord av ull.

Av alla textilier som produceras i världen varje år så står ull för mindre än 1 % av det. Men trots det, så snackar vi ändå 1 miljon ton ull varje år! De tre största länderna för fårull är idag Australien som står för 22 % av världens all ull, Kina med 14 % och Nya Zealand med 10 % (Källa: Textile Exchange).

Fantastiskt funktionsmaterial

Ull är ett av de smartaste funktionsmaterialen som finns: det håller dig varm och torr men aldrig svettig. Anledningarna till det är två: dels så transporteras en del av fukten ut genom ullmaterialet när du svettas, i vardagligt tal säger vi att plagget “andas”, och dels är ull bra på att suga upp fukt. Vilket gör att ett ullplagg aldrig känns fuktigt eller kallt mot huden. Det här gör att ull funkar fint att bära oavsett temperatur. Vilket egentligen är rätt självklart: att vara ett får under sommaren eller i varmt klimat hade varit olidligt annars! Så att bära ullstrumpor även när det är varmt är därför inte så konstigt som det kanske låter!

Yllesjal och ylletröja
Foto: Damon Hatefi

Hur många olika varianter finns det?

Ofta kommer ull från olika sorters får och brukar då helt enkelt bara benämnas som “ull” eller “ylle”. Men det finns också flera andra ull-varianter från får och andra djur, och anledningen till att de används så frekvent är generellt för att de är mjukare och kliar mindre jämfört med vanlig fårull. Här är några av de allra vanligaste begreppen:

Vad är merino?

Merino är ull från merinofåren. Används ofta till underställ och andra plagg som bärs närmaste kroppen eftersom ullen som sagt är väldigt mjuk och sällan kliar. Väljer du att köpa merinoull ska du alltid efterfråga mulesingfritt, vad det är och varför det är viktigt kan du läsa mer om längre ner: Vad är mulesing?

Vad är mohair?

Mohair är ull från angora-geten (förvirrande nog kommer dock angora-ull från anogra-kaninen, se nedan). Ullen är extra mjuk och upplevs ofta som väldigt “fluffig”. Hälften av all världens mohair-ull kommer från Sydafrika (Källa: Textile Exhange).

Vad är kashmir?

Kashmir (eller cashmere, kaschmir) kommer från kashmir-geten. Och namnet kommer från det geografiska området Kashmir som ligger i norra Indien och Pakistan. Kashmir-ullen är väldigt mjuk och framförallt känd för sin långa fiberlängd. Den räknas därför som väldigt exklusiv och den allra finaste och längsta ullen tas från getens mage och hals. De vanligaste tillverkningsländerna för kashmir-ull är Kina, 60 %, och Mongoliet, 20 % (Källa: Textile Exhange).

Vad är angora?

Angora-ull kommer från angora-kaninen och är en väldigt fluffig och mjuk ull. Denna ull påminner om mohair (som kommer från angora-geten, se ovan) i känsla och utseende. Ordet angora är detsamma som Ankara, Turkiets huvudstad och såväl angora-kaninen, -geten och också faktiskt angora-katten härstammar alla från dagens Turkiet. 90 % av all angoraull kommer från Kina.

2013 slutade H&M, ASOS, Primark och flera andra stora märken och modeföretag att sälja angora efter en stor granskning gjord av djurrättsorganisationen PETA (Mer om det här: The Angora Industry – PETA).

Vad är alpacka?

Alpacka-ullen kommer från djuret alpacka som traditionellt lever i Anderna och den mesta ullen kommer därför från Peru (Källa: Textile Exhange). Denna ull är känd för att vara extra mjuk och slitstark samt för att inte klia.

Ylle tröja
Foto: Damon Hatefi

Vad är fördelarna med ylle?

Funktion och egenskaper

Jag har nämnt det tidigare: ylle är verkligen ett helt fantastiskt funktionsmaterial. Det håller dig varm när det är kallt ute och sval och torr när det är varmt. Tycker överlag också att det är väldigt häftigt att det är naturen själv, och inte något laboratorium, som har utvecklat detta supersmarta tech-material!

Naturmaterial med stor potential

Ylle är ett material som går att göra riktigt riktigt bra ur hållbarhetsperspektiv men också rejält dåligt (mer om det nedan) Men om och när det görs i sin bästa version så får vi ett material som håller länge om det tas om hand på rätt sätt, som går att återvinna och som går att kompostera när det är helt uttjänt. Ett helt cirkulärt system alltså! När vi dessutom tänker att såväl användning som produktion sker lokalt i Sverige tillsammans med fokus på bra djurhållning och klok markanvändning – ja, då snackar vi riktigt bra grejer!

Vad är problemen med ylle?

Djurrätt

Djurrätt är definitivt en central fråga när vi pratar ull, och oavsett om du väljer att bära ull eller inte så är detta något som är viktigt att ha åtanke. Det finns nämligen många exempel på där djur far illa i ullproduktion. (Läs mer om detta längre ner: Vad är mulesing? samt varför angora inte säljs hos väldigt många butiker och märken lite högre upp i denna artikel.)

Dessutom, och det här är viktigt att säga: även om ull i sig inte innebär att djur dödas så är det här en del av djurindustrin och därmed tätt sammanlänkad med exempelvis kött och läder. Läs mer om detta här: How ethical is wool? – Good on you.

Välj därför ull från märken och företag som är transparenta och tydliga med hur och var de jobbar med detta om du måste köpa nytt. Fler och fler jobbar exempelvis med svensk ull från mindre gårdar – välj det om du kan! Om du köper från de större kedjorna: efterfråga alltid märkningen Responsible Wool Standard (RWS).

Markanvändning

Får och getter kräver betesmarker, och beroende på hur detta ser ut och sköts kan det här vara ett stort problem. Vi pratar om risk för jorderosion och att gräsmarker blir till öken med mera eftersom djuren är så många och betar så hår. Och ju mer storskaligt, desto större risk för detta.

Å andra sidan, om markanvändningen sker på rätt sätt kan djuren istället främja biologisk mångfald och därmed verka närande, istället för tärande, på den omgivande naturen.

Kemikalier i processen

För att bearbeta ullen på olika sätt används det ofta en hel del kemikalier. Bland annat så tvättas i princip all kommersiell ull för att få bort smuts och fett (innan kardning och spinning) med kemikalier som ofta inte är speciellt bra. För att superwash- och/eller antikrympbehandla ull används ofta stora mängder klor och det finns risk för att reningsverk saknas eller är undermåliga i alla dessa processer. Läs mer om Vad betyder superwash? längre ner.

Vad är mulesing?

Mulesing är att hud runt fårens rumpa klipps bort för att förebygga angrepp från blåflugor som samlas i den avföring som ofta fastnar i pälsen. Metoden används främst på merinofår i Australien. Merinofåren är framavlade för att kunna producera så mycket ull som möjligt och har därför en större mängd hud som tenderar att vara lös och rynka sig på fåren.

Förespråkare av mulesing säger att om inte ingreppet utförs så utsätts djuren för onödigt lidande när blåflugan angriper dem. Medan djurrättsorganisationer å sin sida kritiserar ingreppet hårt då ingen bedövning används. Mulesing var för något år sedan en rejält het potatis och gjorde att flera stora företag antingen bojkottar australiensisk merinoull eller kräver intyg på att mulesing inte förekommer.

Men fråga alltid i butik om du är osäker om mulesing använts eller inte – för bara för att det uppmärksammades så stort för några år sedan, gör inte att det försvann från våra butiker!

Vad betyder superwash?

Du har kanske sett eller hört att garn eller plagg är så kallade superwash-behandlade? Anledningen till behandlingen är att plagget inte ska krympa om du sedan tvättar det på varm temperatur, något som ylle i vanliga fall är väldigt känslig för. Superwash innebär att garnet får ett yttre lager av plast – akryl eller polyamid – och denna process kräver ofta stora mängder klor som inte är speciellt miljösnällt (Mer om det ovan).

Ibland används polyamid (Läs mer i min materialguide: Vad är polyamid?) för att öka slitstyrkan på plagget. Och om allt detta gör att plagget får en längre total livslängd kan det, hur märkligt det än låter, vara ett bra miljöval. Men annars: skippa superwash och se till att lära dig att ta hand om dina ylleplagg på rätt sätt.

Ullvantar på trä
Foto: Damon Hatefi

Vad betyder ekologisk ull?

Ekologisk ull brukar vanligtvis benämnas som ull från en ekologisk djurbesättning, d v s att de har fått i sig ekologiskt foder och bete samt inte utsatts för andra märkliga tillsatser och kemikalier. Det behöver dock inte helt säga något om hur ullen har behandlats – så kolla gärna lite extra på det och fråga efter exempelvis obehandlad ull om ekologiskt och så giftfritt som möjligt är viktigt för dig. 

Vad är återvunnen ull?

Återvunnen ull innebär att ylle-plagget rivs isär, ullen kardas om och så spinns ett nytt garn. Det här är faktiskt en urgammal företeelse som förr i tiden var standard (mer om det här: Ullåtervinning – Ullemors verkstad)

Och nu börjar detta gamla återupptäckas! För varje gång fibrerna rivs isär, så kallad mekanisk återvinning så blir de lite kortare så därför behövs det ofta blandas i ny ull för att göra det mer slitstarkt.

Läs mer om Textilåtervinning.

Svensk ull?

Den största delen ull i Sverige idag bränns tyvärr upp och används därmed inte till något – istället importerar vi ylle från andra länder. Vilket såklart är ett helt vansinnigt resursslöseri! Anledningarna är flera, bl a att det är svårt att få ekonomi i att förädla ullen men också för att infrastrukturen för förädling kanske saknas eller är för småskalig. (För dig som vill läsa mer: Svensk fårull – en underutnyttjad resurs, Länsstyrelsen)

De senaste åren har som tur är idiotin i detta lyfts, och det drivs därför fler och fler projekt för att ta tillvara och förädla den svenska ullen. Vilket såklart känns spännande och rejält bra! (Läs mer om detta här: Ullens återkomst – Naturkompaniet 365 och exempelvis här: A New Sweden)

Foto: Damon Hatefi

Varför kliar ull?

Ullfibern kan till viss del liknas med en mängd hakar/metkrokar, och det är de som gör att det kliar. Mjuk ull kliar mindre, men å andra sidan kommer den att hålla kortare tid än strävare och hårdare ull gör. Så det här är helt enkelt lite av en avvägning: längre livslängd på plagget innebär lite mer kli!

Om du har ett nytt kliande plagg är ett tips att tvätta det (se nedan för tvättråd): då plattas fibrerna till och ”hakarna” lägger sig ner. Och därmed kommer en del av kliandet att försvinna.

Varför noppar ull?

Att yllekläder noppar betyder egentligen att ullfibern kryper ut från själva stickningen och lägger sig utanpå plagget istället. Anledningarna kan vara flera:

Dålig kvalitet

Ju kortare ullfibrer som används desto mer benägna är fibrerna att lossna, och då noppar plagget lättare. Och längre fibrer betyder, när det gäller textil, bättre kvalitet.

Men bara för att ett plagg noppar så behöver det inte betyda dålig kvalitet, utan det finns så många olika faktorer som spelar in:

  • Vilket garn som använts. Här snackar vi alltifrån spinningsteknik, d v s processen att göra ull till ett färdigt garn, till hur mjukt det är. Generellt kan det sägas att ju gosigare ett ylleplagg är, desto mer benäget kommer det vara att noppa. Så ju mjukare ull, desto mer noppor. Vilket kan vara värt att tänka på i butik! (läs: ju strävare ull, och därmed ”kliigare”, desto mindre noppor och desto längre livslängd på plagget)
  • Vilken stickteknik som använts. Ett slätstickat ylleplagg kommer att noppa mindre än ett strukturstickat. Anledningen är att friktion skapar noppor, och friktion är exakt vad som sker med exempelvis en fiskbensmönstrad tröja där stickningen nöter på sig själv.
  • Hur energisk du som person är. Ok, låter helkonstigt, men är sant. Om du är en person som svänger mycket med armarna när du går, ja då kommer din tröja att noppas just där. Friktion som sagt! Precis som om du brukar ha en väska som hänger och slänger mot ylletröjan eller något annat som gnuggar ullen!

Så tar du bort noppor

Noppor går som sagt att till viss del att undvika, men kanske inte helt. Och då är det fint att veta att de givetvis går att ta bort. Var dock rejält försiktig så att du inte skadar själva plagget. Det här är några bra sätt:

  • Pilla bort dem. Många noppor lägger sig ovanpå plagget som lösa ullbollar, och då är det bara att dra bort dem med fingrarna.
  • Använd en noppborttagare. En liten elektrisk maskin som går att köpa lite överallt, och en väl värd investering om du frågar mig.
  • Ett rakblad och en kam. Kamma upp nopporna försiktigt och raka sedan av dem. Använd kammen som skydd för att inte skada plagget.

Yllevantar och halsduk
Foto: Damon Hatefi

Bästa skötselråden för ylle?

Jag som är rätt lat tycker att ull är förträffligt av den enkla anledningen att det är superlätt att ta hand om. Så här gör du:

Vädra!

Ull renar sig själv – så häng utomhus vid fuktigt väder och du har ett rent och fräscht plagg dagen efter. Rätt logiskt egentligen: när ullen sitter fast på djuret så är det klart att de inte schamponerar sig själv tre gånger i veckan, de går ju utomhus och håller sig fräscha ändå!

Tvätta i enzymfritt tvättmedel

När du väl måste tvätta (max en gång i månaden, men allra helst en gång per år) ska du använda ett tvättmedel speciellt anpassat för ull. Anledningen är att vanliga tvättmedel är gjorda för att käka upp proteiner, d v s det våra vanligaste fläckar består av (ägg, mjölk, blod etcetera).

Och då djurfibrer, som ylle och även siden, är just proteiner kommer det vanliga tvättmedlet sakta men säkert äta upp plagget. Det finns flera bra enzymfria tvättmedel som dessutom är ekocertifierade, håll utkik efter dem! Allra bäst är att tvätta ull för hand, men maskin fungerar också. Välj då ylle- eller handtvättsprogrammet. 

Plantorka och forma plagget

När du väl tvättar ditt plagg, se då till att torka plagget liggande så att det inte hänger ut sig på något konstigt sätt på en galge. Och forma plagget! D v s dra försiktigt i plagget när det är fuktigt för att behålla storleken och formen. Min mamma gjorde så med mina ylletröjor när jag var liten och jag växte typ aldrig ur dem eftersom det gick att göra dem lite större på det här sättet!

Rädda ett krympt ylleplagg

Om du har råkat krympa ett ylleplagg i tvätten så kan det gå att rädda. Fyll upp en liten balja med ljummet vatten och lägg ner en näve vanligt hårbalsam. Lägg i plagget och låt det ligga i cirka en halvtimme. Testa därefter att försiktigt dra i plagget för att göra det större. Om det inte funkar kan du låta plagget ligga i balsambadet lite längre och testa därefter igen. Jag har själv lyckats göra en krympt tröja en dryg storlek större på det här sättet.

Förvara liggande

Precis som att du inte ska torka nytvättade ylleplagg på galge ska du inte heller förvara dem så. Vik ihop och förvara liggande så håller de såväl formen som kvaliteten längre. Och lägg gärna en bit cederträ i närheten – det förhindrar ohyra.

Undvik ohyra

Om du bor i ett gammalt hus finns det en risk att det finns ohyra, som exempelvis pälsängrar och mal, och då ska du bunkra upp lite extra med cederträ. Det här handlar alltså inte om personlig hygien eller hur bra du är på att städa, utan snarare om att gamla kåkar drar åt sig konstiga saker i väggarna.

Du kan också frysa plagget några gånger om du misstänker ohyra, för då dör såväl kryp som eventuella ägg. Perfekt om du exempelvis handlar en del på second hand och vill vara på den säkra sidan när du kommer hem med fynden!

Kvinna med ylletröja och yllehalsduk
Foto: Damon Hatefi

Hur ska du tänka när du handlar?

Sammanfattningsvis kan ylle vara såväl ett riktigt bra som rejält dålig material när det gäller hållbarhet. Allt handlar om hur det producerats och hur du sedan tar hand om det. Så mina råd är därför:

  • Köp nytt så sällan du kan. Laga och vårda det du har så att det håller länge. Och leta second hand i första hand när du ska handla. Använd det du äger så mycket och så länge det bara går.
  • När/om du köper nytt: köp bara sådant du verkligen behöver, kommer att använda samt vilja ha länge. Efterfråga och välj så bra som möjligt: svensk ull eller ull märkt med Responsible Wool Standard (RWS).
  • Lär dig att skötselråden: ett söndertvättat ylleplagg är det absolut sämsta ur klimat- och miljöperspektiv, och det oavsett hur bra det var producerat i grunden. Så med det sagt: välj gärna obehandlad ull och undvik superwash av miljöskäl. Men det förutsätter att du fixar att ta hand om plagget. Så var ärlig med dig själv, och välj utifrån vad du klarar av!

Senast uppdaterad 28 juni 2022

Tyckte du om den här artikeln?

Du får väldigt gärna dela och tipsa vidare till andra – det skulle göra mig väldigt glad! Om du vill använda något av det jag skrivit eller mina bilder, källhänvisa alltid och hör gärna av dig så jag vet vad och hur det används. Detsamma om du har några frågor eller funderingar – maila mig!

Johanna Leymann

Jag är föreläsare, författare och oberoende opinionsbildare inom hållbart mode, med över 15 års erfarenhet. Mer om mig